Idag är jag besviken.
Jag är med i en bokklubb som har träffats i över sju år nu. Vi läser nån bok varannan månad ungefär och så träffas vi hemma hos nån och diskuterar boken, livet och äter hembakt. (Det är f.ö. väldigt sällan man äter hembakt nuförtiden.)
Ibland gör vi något "wild and crazy" som att gå på bio eller ta en öl på stan. Sista mötet var jag inte med på, men då bestämdes det att den 1 juni skulle vi gå ut på pubrunda. Eftersom bara en tjej meddelade förhinder var "samordnaren" ganska säker på att vi andra skulle kunna. Igår och idag har det trillat in olika ursäkter till varför de inte kan komma. Det är klart att folk kan få förhinder m.m. MEN! Jag undrar lite... Varför känns det ofta som att många tycker att (trevliga) möten med folk - pubrundor, golfrundor, middagar m.m. - TAR för mycket energi?! Borde det inte vara så att man säger: "Ja, vad trevligt med pubrunda. Jag är jättetrött efter en tuff jobbvecka och jag skulle behöva lite energi från mina vänner."
Vi svenskar är alldeles för duktiga på att pretta upp saker och ting. Spanjorerna sätter sig ner på tapasbarens uteservering, pratar om veckan som gått, skrattar lite, dricker en Coronita, käkar lite patatas bravas och njuter av livet. Vi sminkar oss inför en after-work-öl, bestämmer exakt hur länge vi ska sitta, pratar helst inte med gänget vid bordet bredvid (vi kanske lånar ett saltkar) och så tycker vi tydligen att det TAR mer energi än vad det ger.
Nu måste jag sticka ner. Vi kommer att bli två stycken, kanske tre. Men det blir ju trevligt ändå. Då får man ju äntligen chans att lära känna dem lite bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar