Avstämning KOBINGO

Så här har ni röstat enligt kommentarerna på detta kobingoinlägg:

29 mars - Kate
30 mars - Gunilla
31 mars - Göran
1 april - Jonas
2 april - "Litens" morfar
3 april - "Litens" mormor
4 april - Stefan
5 april - min morfar
6 april - undertecknad
7 april - Malin
8 april - "Litens" farmor
9 april - "Litens" farfar
10 april - Jarmila
11 april - Alva
12 april - Boris

Ni kan ju själva se vilka som ligger lite risigt till... Inga tecken på avgång än...

Om det är någon gång man ska få en dagens ros...

... i Corren från en kund, så är det samma dag som man har lönesamtal med sin chef.

Coolaste storasyster-to-be

"Bäst att vara omogen några dagar till, sen måste man väl vara vuxen och stor och hjälpa till och skärpa sig och inte krångla och föregå med gott exempel och..."

Hur gick det för bröderna egentligen?

För några veckor skrev jag om mina afrikaresenärer till bröder. Tänkte bara - med deras goda minne - publicera beviset på att jag faktiskt får vara lite stolt. (Sofia, när bestiger du och jag Mt. Kilimanjaro?)


Från vänster: Okänd fanbärare, Bror #1, kompis till Bror #2, Bror #2. Fotografen heter tydligen Roman och var deras guide.

Söta i dubbel bemärkelse

Ibland snubblar man över bilder på google som man bara måste dela med sig av. Jag tror inte jag någonsin sett något så sött! (Tyvärr har jag letat och letat efter namnet/källan på både marsipankonstnären och/eller fotografen, men utan resultat.)

Här finns recept och instruktioner för hur man tillverkar "söta bebisar" i marsipan. Dock tror jag inte att det är bloggaren "Tårtspecialisten" som gjort bilderna ovan, men de som hon gör är nästan lika söta. Något för den pyssliga, så här innan påsk?

Några har frågat om hur vädret är dit vi ska flytta...

Ja, det här låter ju inte helt fel. Jag tar gärna 20 grader i mitten av mars! Imorse snöade det faktiskt här hemma... Pust...

Klänningsdepression

Den här klänningen hade jag på den här festen.

Så här i backspegeln inser jag att den kanske var lite väl kort, hehe. (Till mitt försvar kan jag säga att jag bundit upp den lite i ryggen på Alva.)

Fråga mig inte varför jag tvunget skulle in och rota i finklänningsgarderoben häromdagen... Det var riktigt deprimerande. Den enda klänningen jag kommer i just nu är den här. Jösses, vad jag längtar efter min kropp igen! Det är idag åtta veckor sedan jag var på gymmet senast.  

Som Facebook fast på små lappar

I soptunnan.

Idag gick jag igenom alla mina visitkort för att se vilka som är viktiga att lämna över till andra i organisationen medan jag är borta. Det slutade med att jag faktiskt även slängde ett hundratal visitkort. Många var tillfälliga jobbkontakter under min tid som konsult, andra vet jag har bytt jobb och någon har till och med dött. Det blev en liten resa "down Memory Lane" och jag är tacksam över att jag till 90 % skrivit på baksidan av mina visitkort vem personen är, var vi träffats osv. Ibland till och med något litet signalement och/eller omdöme.

Visitkortshantering i Sverige kontra Japan är också en intressant sak att ta upp i samband med detta. Se Wikipedia Meishi eller denna etikettguide. 

The Waiting Place

När jag själv var liten bodde vi också utomlands ett antal år. En av de amerikanska barnförfattarna som jag minns att mamma och pappa läste för mig då var Dr. Seuss.

Jag har återupptäckt honom så här 30 år senare och då har jag framför allt fastnat för en passage i boken "Oh the Places You-ll Go!"

The Waiting Place…
…for people just waiting.
Waiting for a train to go or a bus to come, or a plane to go or the mail to come, or the rain to go or the phone to ring, or the snow to snow or waiting around for a
Yes or a No or waiting for their hair to grow.

Everyone is just waiting.Waiting for the fish to bite
or waiting for wind to fly a kite
or waiting around for Friday night
or waiting, perhaps, for their Uncle Jake
or a pot to boil, or a Better Break
or a sting of pearls, or a pair of pants
or a wig with curls, or Another Chance.
Everyone is just waiting.

NO!
That’s not for you!

Somehow you’ll escape all that waiting and staying.
You’ll find the bright places
where Boom Bands are playing.

Jag är så glad att jag äntligen, sex år efter att jag införskaffade specialutgåvan av boken, får chans att "live the dream". Ihop med en underbar liten familj dessutom! Tack S för att du givit oss den chansen! Jag älskar dig!

Vart är vi på väg?

Likt pensionärer har S och jag suttit klistrade framför TV:n på fredagar för att se "På spåret". Ungfär samtidigt som säsongens sista avsnitt sändes för några veckor sedan ställdes vi själva inför faktumet: Vart är VI på väg?

Vi nyper oss fortfarande i armar, ben och örsnibbar, för nu är allt klart och vi flyttar i sommar! Alla detaljer är naturligvis inte klara, men oj, vad det känns bra!

På fredag jobbar jag min sista dag. På länge. Idag bjöd jag en av mina härliga arbetsgrupper på tårta. Det var sorgligt. På riktigt.

Kobingo - vill du vara med?

Bild lånad från dn.se

Om ett par dagar går jag in i vecka 37. Då brukar barnet räknas som "färdigutvecklat", vilket känns väldigt skönt, med tanke på hur oroligt denna graviditet började! Det ska vi naturligtvis fira på något sätt och varför inte med ett kobingo?!

Reglerna är lätta:
* Man röstar på ett födelsedatum för "Liten" (arbetsnamn), genom att kommentera på detta inlägg.
* Endast en röst per datum. Först till kvarn, med andra ord.
* Insatsen är 10 kr som betalas till mig vid tillfälle. Jag lägger ut för er så länge.
* Vinsten går till UNICEF. Den som lagt det vinnande budet får bestämma exakt vad som ska skänkas.

Bakgrundsfakta (så att alla spelar på samma premisser):
* Beräknat förlossningsdatum är, enligt barnmorskan, den 6 april.
* Just nu ligger barnet med huvudet neråt. "Fixerad, ej ruckbar".
* Det är inte tvillingar.
* Vi har inte bokat in oss för kejsarsnitt.
* Alva föddes tio dagar för sent.
* Jag har idag, den 8 mars, inte känt något som jag kan definiera som att det hela har satt igång.

Lycka till!