När jag fyller 80 år vill jag kunna se tillbaka på mitt liv och tänka att det varit en fantastisk vandring på livets stig:
Jag har trampat upp nya stigar men även följt i andras goda fotspår. Jag har vågat lyfta på tunga stenar och klättra uppför branta bergssluttningar utan att veta vad jag möts av. Jag har kunnat stå emot hårda motvindar och häftiga skurar. Jag har med glädje hejat ("hej hej") på mina medvandrare och tagit del av deras vandringar. Dessutom hoppas jag tänka tillbaka på alla utflykter jag gjort tillsammans med min familj under årens lopp. Kanske har mina barnbarn visat mig nya stigar och nya gömställen. Jag har uppskattat livets detaljer likväl som utsikten i stort.
Min morfar fyllde som sagt 80 igår och det var en fantastiskt trevlig fest! Morfar har verkligen gått en avundsvärd livsvandring. Det ger så otroligt mycket att få sitta och konversera med äldre människor; det är synd att samhället idag är så ålderssegregerat. Jag har många vänner som är i 50-årsåldern. Det är en pigg generation det! Men några 80-åriga vänner har man ju inte... Det borde man ha...
Det var även ett bra drag att ta sverigedräkten. Varmt uppskattat av "di äldre" i församlingen. Det som är lite intressant med sverigedräkten är att både Anders Zorn och Carl Larsson hade ett finger med i designen i början av 1900-talet. Stefan och jag skojade om det häromdagen och sa att Herr Larsson antagligen måste ha supit ner Herr Zorn ordentligt, för några karakteristiska zorn-drag i dräkten är svåra att se. Det är nämligen synd att säga att man visar mycket hud. Huvva vad varmt det var! Nu har jag förståelse för alla kostymklädda män på fest. Stackars er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar