Jag - en äkta fågelskådare?

Lite då och då brukar jag googla på mitt namn för att se vad som läggs ut utan min vetskap. Nu är det visserligen så att det finns flera personer i världen med mitt namn och min stavning, så alla träffar handlar ju inte om mig. Men nedanstående länk är det faktiskt undertecknad som ska kännas vid. De' ni! Det visste ni inte att jag är en riktig fågelskådare! Typ...

http://www.kof.nu/falkarna/kbfalkar/kullaberg_07/falkarna_kullen_07.html

Falkbilden togs under samma Mölle-promenad som bilden på paddan.

Hade ingen aning om att de publicerat min bild på nätet... Ska jag dra dem inför rätta månne? :-)

Mobiltelefonkamerabilder

Jag inser nu när jag snart ska sluta på mitt jobb, att jag har en massa bilder tagna med jobbmobilen. De kommer att gå förlorande om jag inte tankar ner dem. Det är rätt kul att tänka tillbaka och kolla på vad man tagit kort på, eftersom mobiltelefonbilder sällan är varken så genomtänkta eller vackra. Många kort är liksom ögonblicksbilder, som man vill fånga "bara för att"...

Här följer nu ett urval av Lilla u:s mobiltelefonkamerabilder 2007 i omvänd kronologisk ordning:


DEC: Stefans pappa visar runt på brandstationen och låter mig bland annat gå in i omklädningsrummet. Det ni tjejer! (Nu var det visserligen tomt där inne, men ändå...)

DEC: Ljusspel på Centralen i Stockholm

NOV: Hääärlig novemberpromenad med Sofia och gänget

NOV: Utsikten från mitt hotellrum i Husum (gamla MoDo-fabriken, numera M-real)

OKT: Kamelparkering på Nkpg:s flygplats

SEPT: Nu börjar det likna nåt... 2v kvar till inflyttning!

JUNI: Passar på att hälsa på nyfödde Felix i Göteborg

MAJ: Jack Russel-valpar på ett café i Mölle

MAJ: Sol på Kristi Him

MAJ: Solnedgång sett från balkongen i Byerum

APRIL: Raukar "hemma" på Öland

MARS: Vy från ett hotell i Helsingborg

Frihet, broderskap och klimatförändringar

Jag flög igår. Och i tisdags. Inrikes. Och mådde faktiskt lite illa. Jag gjorde lite jobb uppe i Ö-vik och kunden betalar och fixar både flyg, transfer och boende. Det är klart att jag kan vara obstinat och be dem fixa ett tåg istället, men nu blev det så här.

Jag blir också lite upprörd när förhandlingarna på Bali håller på som bäst för att komma fram till en bra uppgörelse inför det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009, samtidigt som Högakustenflyg öppnar och introducerar ännu fler avgångar på Ö-vik. Tror även Skyways gör detsamma.

Nu till mitt egentliga dilemma. Jag har en bror som bor i Belgien och en annan bror som i sommar med största sannolikhet drar iväg till Argentina för att plugga. Till Belgien går det tåg, men till Argentina får jag i så fall ta segelbåt för att komma ner i "godkända" koldioxidutsläpp. Vi hade en diskussion på jobbet häromdagen då många av mina miljökonsultkollegor sa att de med stor sannolikehet inte kommer att göra några längre semesterresor i framtiden. Thailand kändes t.ex. avlägset på mer än ett sätt.

Det pågår en daglig ut-(om-)värdering om huruvida våra matvanor; våra glassmaskiner och andra elprylar hemma; eller våra resor är det värsta för klimatet. Man frågar sig t.ex.: "Kan jag flyga och hälsa på brorsan om jag käkar mer lokalproducerat och byter ut några gamla glödlampor? Jag kanske t.o.m. kan klimatkompensera med lite trädplantering eller utsläppsrätter?" Det viktiga är att det i så fall verkligen görs.

Idag kompenserade jag min Ö-viksresa med en utsläppsrätt.

Har jag råd med sånt? Ja. Kolla in hur du ligger till i löneläge på http://www.globalrichlist.com/.

Avbön

Alla - jag menar ALLA - som åker till Norge kommer hem och berättar för oss andra om... vadå?! Jo, om hur otroligt dyra pizzorna är! Eller hur?

När Stefan stack iväg för att jobba i Oslo innehöll ett av de första samtalen just en dylik anekdot. "Älskling, vet du vad pizzorna kostar i det här landet?!" Då sa jag ifrån: "Ska du också bli en sån som berättar för alla hur dyrt det är med pizza i Norge? Så himla dyrt kan det väl inte vara och tror du egentligen att andra bryr sig?" "-Nähä, ok då."

Men nu, efter att jag faktiskt har upplevt det med egna ögon...

J-VLAR, VAD DYRT DET ÄR MED PIZZA I NORGE!

Jag har nästan träffat en nästan-president

I helgen var S och jag på romantiskt weekend i Oslo. (Det heter så när man åker iväg med sin sambo till en annan stad och bor på hotell en helg.)

Den norska huvudstaden fick även annat celebert besök denna helg - av nobelpristagaren, Oscarsvinnaren och nästan-presidenten Mr. Gore. (You can call him Al.)

Här kommer några nästan-bilder av honom. Vi var tvugna att springa till tåget, så vi hann inte stå kvar och kändisspotta tyvärr, så det är ingen idé att ni försöker hitta honom på bilderna.

Jag måste dock understryka hur häftigt jag tycker att det är att MILJÖ inte längre bara handlar om att rädda sälar, använda tygblöjor och att skriva ut dubbelsidigt. Under hösten har t.ex. klimatfonderna varit de mest populära branschfonderna hos nätmäklaren Avanza. Idag hoppar även min bank, SEB, på klimattåget och lanserar en ny fond. Det här trodde jag verkligen inte för 10 år sen, när jag läste min första kurs i miljövård. Då handlade det om att försurningen förstör våra svenska sjöar och att vissa metaller kan vara dödliga för vattenlevande organismer. Nu för tiden får miljönördarna både Nobels Fredpris samt kammar hem Oscars-statyetter. Well done!

Har ni bloggläsare hängt med på klimattåget? Drar ni era strån till stacken? Om inte, har ni en chans att både spara och tjäna pengar på att göra det!

Andra sidan, är ni klara?!

Jag har en dålig vana. Eller dålig och dålig förresten...? Ibland spinger jag omkring i lägenheten utan "full mundering" så att säga. I dagsläget har vi i princip ingen insyn in till oss, så då går det ju bra. Nu börjar dock "andra sidan" att bli inflyttningsklar och då krävs det lite nya vanor av undertecknad.

Men vem skulle egentligen bli mest generad vid en sådan fönsterkonfrontation? The viewer eller the viewee? Kanske är det faktiskt inte mitt problem?

Miljöchef fr.o.m. januari

Citat från några dagar sen: "Det kommer dock att bli bättre. Jag kan inte säga mer än, men mitt liv håller på att ordna upp sig. Jag återkommer i frågan. Snart."

Det är väl dags att berätta nu. Idag sa jag upp mig från mitt jobb som miljökonsult. Jag har nämligen blivit tillfrågad om jag vill bli miljöchef för ett relativt stort företag i stan. Förra fredagen tackade jag ja, men kunde inte säga upp mig förrän nu pga att min chef varit på semester i en dryg vecka.

Jag börjar i januari för jag har bara en månads uppsägningstid. Jag tror att allt kommer att bli toppen! Miljöchefsrollen ligger direkt under VD, vilket betyder att jag kommer att sitta i koncernledningsgruppen med ett övergripande miljöansvar.

I alla år i arbetslivet har jag varit lite förvånad över att jag haft jobb och än mer förvånad när jag blir headhuntad. Det är ju inte riktigt det som vi får itutade i oss under biologutbildningen. Därför jag har nog lite svårt att greppa detta.

Det har varit en lång dag och nu somnar jag in i en säng hemma hos några kompisar i Göteborg. Det är tur att det finns lite extrafamiljer åt mig där ute, så att inte resandet blir alltför hemskt. (Tack alla ni som tagit hand om mig under dessa år av flängande runt Sverige.) Men det är det som sagt snart slut på. Snart har jag bara 7 minuters cykelväg till jobbet och kommer att komma hem på kvällarna! Hurra!

The förrättspaj

På allmän begäran kommer här: The förrättspaj!

Pajskal
200 g kavring
50 g smör

Fyllning
150 g kallrökt lax, finstrimlad
200 g skalade räkor, hackade (och/eller kräftstjärtar)
2 ägg, hårdkokta
2 avocados, hackade
1 liten rödlök, finhackad
1 dl crème fraîche
3 msk majonnäs
1 tsk pressad citron
salt och peppar

Dekoration
100 g löjrom
citron-/limeskivor
dillvippor
1 hårdkokt ägg

Skär kavringen i mindre bitar och fördela brödet till smulor i en matberedare. Smält smöret och blanda det med brödsmulorna. Tryck ut blandningen i en pajform 26-28 cm i diameter. Ställ formen kallt.

Blanda lax, räkor, ägg, avocado och lök med crème fraîche och majonnäs. Smaka av med citron, salt och peppar. Smaka av lite till, det är rätt gott...

Bred fyllningen i pajskalet. Pajen kan gärna stå och mogna några timmar i kylskåpet. Dekorera pajen fint!

Itadagimasu! (som japanerna säger)

Det här får du i julklapp av mig

Det här är vad jag VILL ge er bloggläsare (några av er som givit er tillkänna iaf):

Mamma - En lycklig dotter
Pappa - En lycklig dotter
Peter - Fritid
Jonas - Några fler timmar på dygnet
Sara - Massor av kunder till nya företaget
Sofia - En miljöbil (om du ska fortsätta bilpendla)
Anki & Henrik - Ett uppslagsverk
Malin - Lite egentid efter ett drygt halvår hemma med barn
Ladan - Ett superbra jobb efter avslutat exjobb
Mina kollegor - Mer tid till era familjer
Jorden - Fler människor som bryr sig om sina barn och deras framtid
Stefan - Du vet vad du får av mig... (Xbox:arna var förresten slut) ;-)

Kunden har inte rätt - del 2

Måste bara få skriva av mig lite om en kund, som jag besökte igår och idag. Jag har hållit en arbetsmiljöutbildning för två grupper i två heldagar nu (samma kurs båda dagarna alltså), och den personen jag är irriterad över är den som är arbetsmiljöansvarig på företaget.

Jag har alltid tyckt att han har varit mycket osympatisk; ända sen den dagen jag först mötte honom (ung. 1,5 år sen). Han är plump, otajmad, lat, inkompetent, oengagerad och allmänt svår. (Dessutom är han kort, ful och har en hemsk dialekt också, men sånt får man inte ogilla folk för.) Igår t.ex. kom han ner och mötte oss - min kollega Lisa och mig - i receptionen. Han har aldrig träffat Lisa förr. Vi hade massor att bära på och Lisa frågar om han kan hjälpa till att bära en av våra lådor. "Nej, det kan jag inte. Det ingår inte i mina arbetsuppgifter." Jag har vid det här laget lärt mig att hans osmakligt otajmade, ironiska humor poppar upp vid alla tillfällen, men Lisa såg mycket förvånad ut när han "skämtade" så där. Efter en demonstrativ suck tog han ändå upp lådan...

Under de här två dagarna fick jag också reda på från deltagarna att de inte alls var nöjda med honom, men då gäller det att hålla minen och inte kommentera alls; kanske bara säga "Oj, det var tråkigt att höra att det inte funkar". Ibland har jag så otroligt svårt med det här kunden-har-alltid-rätt-perspektivet som man måste ha. Nej, kunden har inte alltid rätt och ibland är de t.o.m. riktigt dumma! Kallas det prostitution light när man ler och är trevlig bara för att de betalar min feta faktura sen?

(Del 1 av mina inlägg om dumma kunder finns här.)