Måste bara få skriva av mig lite om en kund, som jag besökte igår och idag. Jag har hållit en arbetsmiljöutbildning för två grupper i två heldagar nu (samma kurs båda dagarna alltså), och den personen jag är irriterad över är den som är arbetsmiljöansvarig på företaget.
Jag har alltid tyckt att han har varit mycket osympatisk; ända sen den dagen jag först mötte honom (ung. 1,5 år sen). Han är plump, otajmad, lat, inkompetent, oengagerad och allmänt svår. (Dessutom är han kort, ful och har en hemsk dialekt också, men sånt får man inte ogilla folk för.) Igår t.ex. kom han ner och mötte oss - min kollega Lisa och mig - i receptionen. Han har aldrig träffat Lisa förr. Vi hade massor att bära på och Lisa frågar om han kan hjälpa till att bära en av våra lådor. "Nej, det kan jag inte. Det ingår inte i mina arbetsuppgifter." Jag har vid det här laget lärt mig att hans osmakligt otajmade, ironiska humor poppar upp vid alla tillfällen, men Lisa såg mycket förvånad ut när han "skämtade" så där. Efter en demonstrativ suck tog han ändå upp lådan...
Under de här två dagarna fick jag också reda på från deltagarna att de inte alls var nöjda med honom, men då gäller det att hålla minen och inte kommentera alls; kanske bara säga "Oj, det var tråkigt att höra att det inte funkar". Ibland har jag så otroligt svårt med det här kunden-har-alltid-rätt-perspektivet som man måste ha. Nej, kunden har inte alltid rätt och ibland är de t.o.m. riktigt dumma! Kallas det prostitution light när man ler och är trevlig bara för att de betalar min feta faktura sen?
(Del 1 av mina inlägg om dumma kunder finns här.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar