Öppet brev till alla manliga 40+ i 1 klass på X2000

Någonstans i Västergötland 21/11 20:30

Kära medresenärer (motresenärer?),

Först och främst vill jag berömma er för de mycket fina kostymer ni har på er. Lite skrynkliga efter dagens alla möten, och slipsen har åkt av, men de flesta av er har i alla fall rätt längd på byxorna. Tack för det.

Nu till min fråga till er:
MÅSTE NI PRATA SÅ J-A MYCKET I MOBILTELEFON?! OCH MÅSTE NI PRATA SÅ HÖGT?!

Nej, vi andra i vagnen tycker INTE att det är coolt att ni precis beställt en BMW med ”så mycket tillval att det inte går in mer”, eller att ni vet skillnaden mellan http och https, eller att mötet i Göteborg innebar att ert företag blev sågade vid fotknölarna. Vi bryr oss inte heller om att ni ”har mycket på gång nu – det rullar på” eller att ”ni ska träffa en bra kandidat på fredag”, eller att ni ”ska lira lite tennis med era trainers”.

VI BRYR OSS INTE OCH VI TYCKER T.O.M. ATT DET ÄR RÄTT STÖRANDE ATT NI PRATAR SÅ ÖPPET OM SAKER SOM NI EGENTLIGEN – UR FÖRETAGSHEMLIGHETSSYNVINKEL – BORDE HÅLLA TYST OM.

Jag vet, det finns tysta avdelningar på X2 [ekstvå] – slang för X2000 tydligen – men där slutar det alltid med att jag måste skälla ut folk som inte visste om att det var en tyst avdelning. Och jag tycker inte om att skälla.

Att prata högt och störande är som om ni hade suttit och pruttat hela vägen till Katrineholm. Hänsyn?

Något bättre är ni som somnar med era feta ölkaggar i vädret och snarkar högljutt. Ni vet i alla fall inte bättre – ni sover ju.

Jag vet också (eller jag kan i alla fall tänka mig) att det är svårt att stå och kissa i en tågtoa, men det torde inte vara så svårt att torka upp det som kommer på kanten och på golvet?

Era kostymer och visitkort säger att ni är vuxna och mogna. Bevisa det.

Tack för ordet. Trevlig resa.

Vad har vi sagt om åkgräsklippare...?

Jag är ledsen, men jag detta kan jag inte låta slinka omärkt förbi:

Veckans miljöbov är en person som satt sig på en gräsklippare och åkt från Haparanda till Ystad på en åkgräsklippare!

Jag vet att det går att göra intressanta livscykelanalyser och påpeka att min guldring på 5 g har större miljöpåverkan än gräsklipparmannens resa, så det tänker jag inte gå in på så mycket.

Det jag däremot vill kommentera är varför media verkar hänga ut honom som en hjälte och inte som en idiot?! Kom vi inte alldeles nyss överens om att vi alla skulle dra vårt strå till stacken? Vi behöver förebilder - inte "coola snubbar" som visar upp sin lite udda hobby och får beröm för det!

Enligt hans sponsors hemsida kör han på "miljöVÄNLIGT" drivmedel. Pust... När ska de lära sig?

"VIKINGs drivmedel reducerar markant utsläppen av skadliga ämnen i avgaserna.[Jämfört med...?!] Vår miljövänliga [Pust..] motorolja framställs av högkvalitativ råolja som är så gott som ["så gott som"... Öh, bra?] helt fri från cancerframkallande ämnen."

Här är produktbladet på det bränslet som de använder. Läs själva och berätta för mig om det är miljövänligt eller inte.

Ja, det här var ett miljönördigt inlägg, men det står jag för.

Det här önskar jag mig i julklapp

Det sägs att det bara är några veckor kvar till jul. Jag önskar verkligen att jag brydde mig mer. Antagligen kommer julengagemanget när man får barn, men just nu ser jag det bara som ett himla massa tid till att ta igen mig.

Naturligtvis är det trevligt att träffa familjen och släkten, men om man har ställt in kikarsiktet på en lugn jul vill det till att man är duktig på att "pretta ner" festligheterna så att man inte sitter och dricker mås-te hela tiden. (Mås-te är en dryck som gör oss stressade och som vi måste sluta upp att dricka, enligt Klas Hallbergs bok "Hångla mer!")

Av någon konstig anledning (gissar att det var de vise männens fel) mås-te man ge presenter till varandra på julafton. I vår familj har vi skippat det de senaste åren och kör istället med julklappshazard.

I år önskar jag mig tid. (Och ja, varför inte en ny klocka...) Jag har så många fantastiska vänner, bröder, föräldrar, kollegor och fritidsintressen. Jag önskar mig mer tid med dem.

Uppdatering 9.11

Ikväll kom snön. Eller snarare i förrgår. Fast dit alltså. Ö-vik.

Jag vet snart inte var jag är nånstans. Vår administratör skulle fakturera idag och frågade mig vad jag gjorde i Sthlm i tisdags.
-Va?! Var jag i Stockholm i tisdags?! Äh, aha, just det... jo, det var jag nog ja...

Nu är det för mycket resor och för lite hemmatid hos min älskade. Han kommer visserligen också att fly stan och landet under ett par veckor framöver, på jobb i Oslo. Vi kommer att ha en romantisk weekend där under en helg. Det blir underbart! En oas i kalendern!

Annars händer det inte så mycket. Vi har nu börjat få ordning på torpet och jag känner verkligen att det är ett hem nu. Imorgon får vi gäster, vilket blir supertrevligt! Det blir den första ordentliga "bjudningen" här i B41 (så har arbetsnamnet på lägenheten varit i snart ett år och det lever kvar).

Snart är det också dags för det stora släktkalaset här, vilket blir en kombinerad försenad-trettio-årsdag + inflyttningsfest. Drygt 20 pers blir vi! Först på eftermiddagen ska jag klå alla i Laserdome, sen blir det middag och trevligheter!

Just nu läser jag "Ursäkta, hur dags går jorden under? - Miljöfrågor för oss som hellre blundar". Otroligt rolig och väldigt lärorik - även för en miljönörd som jag.

På TV ser jag nu... INGENTING! I måndags fick min trogna vita TV (från början av 90-talet) gå till Gud, eller snarare till Återvinningscentralen. Vi har ingen TV! Rekommenderas varmt. Eller i alla fall ett tag. Jag kommer att sakna Grey's på onsdagar... *Snyft*

Det var dagens uppdatering. Bilden är tagen på Holgerspexet, där min tjusige bror är pianist i diket. Spexet kan f.ö. varmt rekommenderas. Överraskande bra för att vara ett amatörspex (om man nu får kalla det så).

Jag ska sälja min bil

Nu ska min lilla italienska flicka få ett nytt hem. Jag köpte henne vintern 2006 och då var hon nyimporterad från Italien och hade aldrig sett vägar med salt förut. Helt rostfri alltså!

Att ha två bensinbilar i hushållet känner vi är både dumt och onödigt, så nu planerar vi ett inköp av "miljöbil". Vi funderar fortfarande över bilmärke, bränsle och årsmodell, men det kan vara så att det lutar mot en biogasbil modell nyare. Tips emottages tacksamt.

Jag kan tänka mig att göra kompispris förresten...
http://www.blocket.se/vi/14028225.htm

Hur mår du idag?

Konstnären Erik Krikortz och Moderna museet har kopplat ihop hötorgsskrapornas belysning med en interaktiv humörbarometer på internet, skriver DN.

Man går in på www.emotionalcities.com och svarar på frågan "Hur mår du idag?" genom att klicka på en sjugradig färgskala från tokdeppig (lila) till superlycklig (röd). (Ikväll känner sig Stockholmarna "lite glada" för hötorgsfasaderna lyser gula.)

Jag har rätt ofta funderat över frågan "Hur är det?" som mestadels efterföljs av ett "Jo, tack - det är bra." Hundar luktar varandra i rumpan; är det det vi gör med den frågan? Tänk om vi alla gick omkring med en liten pappersremsa med de sju färgerna, och när nån svarade "Bra", så tog man upp remsan: "Kan du vara snäll och precisera?"

Eller är det så att vi faktiskt inte vill veta hur folk mår på riktigt och att det är lagom att berätta sanningen genom en kollektiv färg på en husfasad? "Tala är silver - tiga är guld." ? ? ?

Idag är jag i alla fall orange, om nån undrar. Hur mår du?

You go, girl!

Idag fick jag reda på att en mycket nära vän till mig funderar på att starta eget och att det inom ett par månader ska vara up and running.

Nu tänker jag erkänna högt och tydligt för hela världen (ja, för de som har tillgång till det där globala nätet i alla fall) att jag är otroligt imponerad och en liten knivsudd avundssjuk också. Önskar att jag också var så modig.

Kom ihåg mig i ditt testamente när du blir rik och berömd. Jag kan komma med bra förslag på firmanamn om du vill! Här finns en aldrig sinande källa av kreativa lösningar!

I'm with you all the way, babe!

Nu är jag kortare

Idag gjorde jag slag i saken och ringde till AmEx för att säga upp mitt kort. Det är alldeles för få inköpsställen som tar deras kort och f.ö. använder jag kreditkort lite för sällan för att det ska vara "lönsamt". Jag tar och konverterar mitt Statoilkort till ett med inbyggt MasterCard istället.

Nu till dagens spaning (som Sissela Kyle också uppmärksammade lite grand i helgens "Spanarna" på P1):
Varför ska man trycka in så många val i telefonen när de ändå ställer samma frågor när man - sent omsider - kommer fram till en levande röst?!

För AmEx var jag tvungen att välja/trycka in:
1) privat eller företag
2) kortnummer
3) telefonkod (hade jag ingen aning om, men fick gå vidare iaf)
4) fyrsiffrig kod ovanför kortnumret
5) personnummer
6) "Hej! Vad heter du? Vad har du för kortnummer?" -- Really??!!

Tryck 1 för att bli irriterad, eller dröj kvar så kopplas ditt samtal bort.

Föreläsartips för Altzheimerspatienter

Ibland händer det att jag åker till nån kund som vill att jag utbildar hela personalen på ett bräde. Fyra likadana pass på varandra till exempel. Ett sånt uppdrag är jag på den här veckan - i Gävle.

I mina kurser försöker jag att lägga in en hel del exempel, historier, skämt m.m. bara för att göra det lite trevligare. Eftersom jag sällan kör efter nåt manus utan kör från hjärtat (hundrade gången man kör en kurs kan man till och med vilka frågor som brukar komma), kan det vara svårt att, fjärde gången man drar samma skämt den veckan, veta om man redan dragit det för den här gruppen eller inte. Jag kan berätta att det är ytterst pinsamt att dra samma skämt två gånger för samma grupp. "Jo, du sa det för en stund sen..."

Tipset är då att försöka förknippa skämtet/exemplet/historien med ett deltagaransikte. Tänk: "Här framme sitter det en väldigt skäggig man... Honom förknippar jag med stenåldersskämtet jag nu ska dra..." eller "Oj, där sitter en riktigt kraftig tant... PCB-som-binder-till-fett-historien". Håll för övrigt dina krystade tankeupphängnignar för dig själv; det kan också bli pinsamt annars om man säger det högt istället för att tänka det. :-)

Senaste inköpen

Det är så härligt att få spara för att sen kunna köpa saker som man verkligen vill ha. I två år bodde jag i min förra lägenhet och kostade i princip inte på den mer än nån ny badrumsmatta ibland. Jag kände på något sätt att det bara var ett temporärt boende... Samtidigt tycker jag att det är bra att man inte slit-och-släng-köper bara för den sakens skull. Det är bättre att köpa kvalitet som håller. Tänk förr i tiden när de gjorde möbler som höll i generation efter generation. (Undrar om mina barnbarn vill ha min Billy?)

De senaste veckorna har vi gjort inköp till lägenheten som vi blivit oerhört nöjda med. Jag lägger ut lite bilder så får ni se. Fast som sagt, det är bättre om ni kommer förbi och tittar på dem live och får er en middag på köpet.