Inbjudan

På onsdag fyller jag år. Trettiotvå sådana. Alva har lovat att stanna hemma och fira morsan den dagen, men tyvärr har Stefans arbetsgivare tagit det ogenomtänkta beslutet att lägga ett stort och viktigt kundmöte i Stockholm 21-23 april, vilket innebär brist på tårta och presenter från min man på Dagen D.

Detta innebär att jag kommer att sitta näst intill ensam den 22:a. Om du läser detta och 1) är min vän 2) bor inom rimligt avstånd 3) inte gör något särskilt mellan kl.14-20 på onsdag 4) känner för att komma och våldgästa och äta bullar, så är du/ni hjärtligt välkomna på öppet hus!

"Osa" om ni vill.

P.S. Det är inte så synd om mig som det verkar. Vi var i Örebro i helgen och låtsades att jag fyllde år. Då fick jag både tårta, presenter, sushi och kastrullocksmusik! Tack!

Nu är det vår(t)

Nu känns äntligen huset som vårt! Vi har de senaste veckorna pysslat både inne och ute; ny parkeringsplats, fler gardiner på plats, krattat bort höstens lämningar, spacklat i klädkammaren, inhandlat diverse vårblommor för invärtes och utvärtes bruk, sågat ner en häck ihop med grannarna etc. Men framför allt har vi testat hur huset står emot ett riktigt släktkalas! Det klarade sig över förväntan, så nu är även min sida av släkten välkomna hit på galej när ni vill!

Här följer lite hus- och påskbilder från de senaste veckorna:

Det ingår en båtplats nere vid sjön, men vi har givit upp hoppet om just den här ekan...

Kitschiga sopor och en husvägg som ska tvättas i sommar...

Svärfar hjälpte till att göra en ny parkeringsplats på uppfarten


Några grannar som fått påhälsning av vildsvin

Rödhake

Stefan trollade ihop grillen i en handvändning

Stefans vackra födelsedagstulpaner. (Vi har fortfarande inte fått ändan ur vagnen och köpt oss ett ordentligt soffbord...)

Alvas kusin Gustav och faster Hanna

Stefan med svåger i lökarstolarna

Undertecknad kan också

Faster Caroline

Mamma, pappa, barn

"Gå all in, Pelle!"

Present från kusinerna. Mycket praktiskt de här soliga dagarna!

På inrådan av grannen kapades häcken vid fotknölarna

Wild encounter nr.2: Älgko och fjolårskalv i grannens trädgård, 25 m bort!

Inomhusprojekten har nerprioriterats vid fint väder, men det går framåt i alla fall

Grilla!

I april månad fyller både Stefan och jag år. Det är en praktisk månad, ity man kan önska sig trädgårdsprylar inför stundande sommarsäsong. Från mamma, pappa och morfar fick vi bidrag till en grill! (Tusen tack igen!)

För några minuter sen levererades det 73 kilo tunga colliet ända fram till porten. Jag och Schenkers lastbilstjej(!) lyfte upp paketet på altanen. På tal om det jag skrev om jämställdhet för ett tag sen, hehe... (Peter, hon hade en liten BT-handjagare förresten, så jag tänkte på dig.)

På påskafton är det släktkalas här hemma och då blir det till att GRILLA! Fint väder ska det bli också!

NOSTALGILYSSNA PÅ HASSAN

Skillnaden mellan att prata och att säga något

Varför, kära Sveriges Radio, tog ni in Martin Påhlman från Naturvårdsverket i P1-morgon imorse? Jag ansträngde mig verkligen för att försöka höra om han sa något eller om han bara pratade.

Intresserad bloggläsare kan gå in på denna sida och scrolla ner till "Vindkraft + vattenkraft = sant?". Tryck på "Vattenkraften samtal".

Utfasning, fasade kanter, fasligt tråkiga nyheter och en ful fasad

Gårdagen började fantastiskt bra; jag hade sovit hela natten för första gången på sex månader och var pigg som en mört! Vi håller nämligen på att fasa ut nattamningen för Alva, så att hon förhoppningsvis ska kunna sova hela natten framöver. Jag sover alltså i ett annat rum (med öronproppar i) och Stefan får kämpa med Alva i sovrummet. Vi är inte framme än, men vi ser att det går framåt.

På väg från parkeringen till kontoret stöter jag på min personliga tränare som jag hade för några år sen. För ett år sedan fick han reda på att han hade cancer i bukspottskörteln, men nu berättade han att han eventuellt blir klassad som frisk på fredag. Han är bara 40+ och lever enligt alla hälsoläror som finns. Ändå drabbas han. Livet är orättvist, men i hans fall låter det dock lovande.

Sen jobbar jag några timmar innan nästa cancernyhet når mina öron. En vän och kollega får beskedet under förmiddagen att knölen i bröstet inte var av den snällare varianten. Också hon 40+. Det är för orättvist!

Och så till de fasade kanterna: Stefan och svärfar Anders har nu satt upp gipsskivorna i klädkammaren och det blev himla snyggt! Visste ni att den som designat dessa gipsskivor varit så smart att han fasat kanterna så att det blir snyggt när man ska spackla! Genialiskt! Jag lär mig saker varje dag, märker jag.

Till slut - fasaden: Snart är det dags för vårt företag att flytta. I Linköping står snart "Tornet" klart för inflytt. Stadens högsta hus, men med en fasansfullt ful fasad. Jag har fått frågan om "när vi ska ta bort skyddsplasten". "Nej, det ska vara så." Nu har jag visserligen bett om att få sitta på ett annat kontor i stan, men de flesta mötena kommer ändå att vara i ett rum med utsikt.
Check it out!

Först till kvarn får 4 nummer gratis!

Vi prenumererar på tidningen FOKUS och tycker att de ger en mycket bra sammanfattning av veckans nyheter. De gör också alltid djupdykningar och ger bra förklaringar till vissa av händelserna, vilket jag tycker är trevligt. När jag läser vissa "vanliga" tidningsartiklar kan jag ibland känna att jag borde veta varför läget ser ut som det gör i Libanon eller hur det nu var med sossarna och vänstern... har de ett aktivt samarbete eller inte? Tror de på varandras budgetar? Ja, ni förstår. Man blir allmänbildad helt enkelt.

Ibland sitter det små talonger i tidningen som erbjuder oss att bjuda våra vänner på 4 gratisnummer av tidningen. No strings attached.

Är det någon som är intresserad? Svara med kommentar nedan.

... och så var de bara två

Den här veckan är Stefan på kurs. Måndag till fredag. Det är många ensamma kvällar det... Stefan "jobbar med data" (citat från filmen Masjävlar för er som inte känner igen det underbara citatet ) och som jag förstod det skulle han på nåt slags felsökningskurs för Windows OS. Tänk att det behövs en hel vecka för att lära sig Windows alla fel! Men vad vet jag? Jag är ju bara biolog.

Jag har än så länge inte varit ifrån Alva en hel natt än, men nu är det två resor inbokade för min del i vår/sommar. Dels blir det Oban '09:s golfuppstartshelg på Öland i slutet av april och sen blir det en vinterresa i juli - till Argentina!! Då blir det till att hämta hem brorsan och alla hans tangoskor, dragspel och oxfiléer.

Genom fönstret ser jag nu lantbrevbäraren, tulpan- och krokusknoppar, en stor och härlig altan och ett välbesökt fågelbord. Nu har jag verkligen börjat trivas här ute på riktigt!

Dålig mamma?

Det känns som om jag skrivit om detta förut, men här kommer i så fall uppdaterade tankar i ämnet.

Nu har jag jobbat två halvdagar och två heldagar. Jag kommer att trappa upp jobbandet i mars-april för att i maj vara tillbaka på 100% igen. Det är väldigt kul och givande att jobba igen och jag känner redan att jag åstadkommit en hel del saker på de här dagarna. Det är också underbart att få längta hem till sin man och sin dotter på väg hem från jobbet! Jag vet att Alva har det jättebra med Stefan och jag känner aldrig att jag måste rusa hem från aktiviteter för att jag skulle vara en bättre förälder på något sätt. Stefan är för övrigt tusen gånger bättre på att söva henne på kvällarna än vad jag är. Jag helammar fortfarande, med lite tillskott av lunchmat och kvällsgröt. De dagar jag jobbar pumpar jag bröstmjölk för att Stefan ska kunna ge Alva.

Ändå känner jag mig som en dålig mamma. Och det är inte mitt fel att jag känner så. Väldigt ofta (i princip en gång i timmen de här dagarna jag jobbat) får jag höra att jag är tillbaka på jobbet för snabbt, att jag kommer att ångra mig, att jag mellan raderna är en dålig mor. Indirekt menar de att Stefan inte är en tillräckligt kompetent förälder alltså? Stefan och jag har en mycket stark tro på att ett barn behöver båda föräldrarna lika mycket. Jag kommer sammanlagt att vara hemma 8,5 mån i och med att jag ska ta ett par månader till efter att Stefan börjar jobba igen efter jul. Då har han också varit hemma med Alva 8,5 månad. Är det inte det här vi strävar efter med Jämställdhetsbonusar, pappamånader och allt det där? Är inte vi ett samhälleligt föredöme i så fall?

Nej. Det känns som om många kvinnor missförstått jämställdhet. För det är bara kvinnor som dömer mig. Jämställdhet för dem verkar vara lika lön för lika arbete och allt det där, men vi ska fortfarande ha kvar alla kvinnliga förmåner. Det är som att säga: "Du ska minsann också diska och tvätta men jag ska inte behöva byta däck på bilen" till sin man. För att få riktig jämställdhet (om vi nu vill ha det) måste det göras vissa uppoffringar från båda sidor.

Kom ihåg att jag inte dömer de familjer som väljer att låta mamman ta det mesta av föräldradagarna. Det finns tusen skäl till detta och det behöver absolut inte betyda att pappan får en sämre knytning till barnen för det. Se bara på mig och min far; han har inte varit hemma många dagar med mig som barn, men vi har en underbar kontakt nu i alla fall.

Snälla, kan inte någon säga att jag gör rätt i att börja jobba igen? Eller måste jag gå omkring med en liten liten ångestklump i magen hela tiden?

Bilder från den gångna veckan

När vi packade förrådet hittade vi Stefans studentplakatbild. Vi funderar på att återanvända den om 19 år...


Morbror Peter kom upp från Hannover för att äntligen få träffa sin systerdotter + hjälpa till med flytt. (Det kan lätt bli syftningsfel där... Det ska inte vara: "äntligen fick hjälpa till med flytt".)


Alva gav Peter några grattis-till-nya-jobbet-presenter. Bl.a. en pin där det står CHEF. Och så en liten disktrasa från Designtorget.


Så här ser nya hallen ut. Mor och far kom med en något annorlunda flyttgröt. Mycket uppskattat!


Tre generationer Melin


En annan del av mammas och pappas flyttgröt: lyxlunch som räckte till tre dagars lunch och middag!


Första brasan i täljstenskaminen. Kopparkitteln är en gåva från svärfar och svärmor. Tusen tack - den är så vacker!


Wild encounter nr.1: rådjur i grannens trädgård!


Mina älsklingar i loveseaten framför brasan. Ingen TV i vardagsrummet. Underbart! Bara mys!


Mor och dotter inviger jacuzzin.



Första missödet kom lite väl snabbt; igår kväll torkade vi (läs Stefan) golv för fulla muggar (läs hinkar). Packningen till tvättmaskinens tömningskanal trasig. Som tur är köptes tvättmaskin och torktumlare under hösten, så garantin gäller och reparatör kommer på torsdag.

Krypgrunds af Fuktare

Så mycket lådor, så lite tid... Jag hinner inte blogga så mycket, men jag vill i alla fall ge ifrån mig ett litet livstecken. Vi har kommit helskinnade ur flytten och efter ett par dagar på vischan känner jag att det kommer att bli helt underbart att bo här!

Idag har jag varit nere i källaren... Eller ja, under huset i alla fall. Besiktningsmannen som besiktigade huset inför köpet sa att vi inom ett år borde installera en krypgrundsavfuktare för att minska risken för "mikrobiell tillväxt" på träet. Stefan och bestämde oss för att göra det på studs, för nu kan den kostnaden liksom "försvinna" i den allmänna konkursen. Nu när krypgrundsavfuktarinstallatörskillarna kom imorse blev de lite förbryllade. "Det här är ingen krypgrund. Huset står på pelare." (Besiktningsmannen ligger lite risigt till, kan jag tillägga.) "Hur ska vi kunna installera en avfuktare under ett sånt här hus?"

Efter många om och men och oj och nämen och ajdå, så bestämdes i alla fall (efter att chefen för firman tagit sig ut hit) att vi täpper till med styroform mellan pelarna så att det blir tätt. Har vi tur tar besiktningsmannen kostnaden för detta.

Hur som helst så var jag i alla fall för nyfiken för att inte krypa in under huset, så nu vet jag hur och var man byter filter på Krypgrunds af Fuktaren, älskling.

Förresten, vad kul det är med hus! (Jag vet att jag kommer att få äta upp den kommentaren sen.)