It ain't rocket science

Vi tjejer - och nu drar jag hela det täcka könet över en kam så att säga - har våra konstiga preferenser vad gäller smink. När vi väl hittat en nattkräm, en mascara eller en foundation som vi gillar kör vi med den i ett tiotal år, tills den utgår ur sortimentet. Vi är oerhört konservativa vad gäller så här viktiga saker.

Själv kör jag med HR:s Sensual Clone foundation. Jag försökte hitta nåt ställe på nätet som säljer denna produkt, men hittade istället underlagskrämens egna hemsida.

Gå in här och upplev denna fantastiska produkt interaktivt! Det är ju helt underbart hur de kan få ihop en hel hemsida om ett krämpuder! (Klicka inte på "skip intro" för då missar ni det underbara citatet.)

Nytt utseende

Blogger har ett antal mallar som man kan använda sig av när man gör en blogg. Jag har egentligen aldrig varit speciellt nöjd med min egen bloggs utseende, eftersom det är svårt att läsa vit text på svart bakgrund. Och resten av mallarna gör inte riktigt att jag går i taket av lycka.

Nu när jag ändå har tid (ja, vi väntar fortfarande, men ikväll börjar S sin semester, så då är vi i alla fall två som kan slå ihjäl tiden tillsammans) tänkte jag att jag skulle se om jag kunde leka lite it-tjej och fixa och trixa lite med html-koden och ladda ner någon bloggmall som inte är en standardmall från Blogger.

Resultatet ser ni här. Jag har försökt att dubbelkolla att det ser ok ut både i Firefox- och Internet Explorer-läsarna, men jag har haft lite problem på förmiddagen med IE, så ni som använder den och ser att något ser tokigt ut kan väl lägga en kommentar, tack.

Svarta sökrutan (som jag av någon anledning inte kan få centrerad) gör att ni kan söka på ord i min blogg.

Fråga mig inte vad den röda knappen i vänsterspalten har där att göra. I Firefox kommer man till en annan sida, men i IE frågar de om man "vill spara denna fil". (Det vill man nog inte.) Låtsas helt enkelt om att den knappen inte finns, eller att den tillhör layouten.

Igår kväll var jag ute med tjejerna på jobbet för vi skulle tacka av en kollega som slutar. Ikväll är det bokcirkel och middag med ett annat tjejgäng. Imorgon får jag förhoppningsvis malmöfrämmat och på söndag ska jag gå på barnklädesparty (à la Tupperware). Ju mer jag bokar in desto mer hoppas jag på att Murphy's lag slår in. Det är kul när alla säger "Hoppas att vi inte ses - för din skull!". Det är äkta vänskapskärlek det! :-)

Doftminnen

För tolv år sen flyttade jag hit till Linköping. Jag fick tag i en "etta med kokvrå och bastu" på Parkgatan, men egentligen var det en hobbylokal i ett flerfamiljshus. Helt lagligt att hyra ut den till en nittonårig student var det nog inte, när jag tänker efter. Ett kvarter därifrån låg ett litet bageri där jag brukade köpa mitt bröd; ofta rågsiktskakor. Jag hade också hittat en tebod på ett av stadens torg och där fick jag tipset att prova Brunkullans svarta te. Ett te jag föll för direkt och som faktiskt fortfarande är det enda te jag köper lösvikt av.

Det är så intressant med doftminnen; när jag nuförtiden dricker detta te kan jag lätt återkalla känslan hur det var att bo i den lite lätt fuktskadade källaren där jag pluggade mina kemikurser och käkade mina hålkakor. Det har runnit en hel del vatten under broarna sen dess...

Idag ringde de förresten från en chefsrekryteringsfirma och ville erbjuda mig ett jobb som kvalitets- och miljöchef för "ett annat stort fastighetsbolag i Östergötland". Jag förklarade förstås att det inte var läge just nu, men ni må tro att det var skönt att äntligen få vara lite "professionell" igen. Den senaste tiden har jag bara varit en gravid kropp på jobbet, där alla bara pratat om storleken på min mage, deras egna förlossningserfarenheter, att jag är en dålig mor som "bara" ska vara hemma hälften av föräldraledigheten etc etc. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så irriterad på att vara i centrum på det sättet. Eftersom jag gärna inte tar onödiga konflikter på jobbet har jag bara nickat, låtit dem ta på magen och svarat snällt på hur många kilo jag gått upp osv. Det var alltså ett mycket lägligt samtal idag, som gjorde att jag fortfarande kan känna mig som en person och inte bara som en kropp.

Hur gör du dina PowerPoint-presentationer?

Jag snor ett tips jag själv fick från min goda vän Sofias blogg. Jag känner att det behövs fler som sprider detta viktiga budskap.

(Jag ska också - så här mellan raderna - erkänna att jag ibland saknar mitt förra jobb som utbildningskonsult...)

Spegel, spegel...

Har börjat surfa runt lite på Hemnet (mor och far söker nytt - inte vi) och var då tvungen att även titta till marknaden på linköpingsfronten, av ren nyfikenhet. Hittade då ett badrum med... ja, det lilla extra, kan vi säga. Vad sägs om en hel spegelvägg i duschen? Det är ju nästan mer kinky än speglar i taket i sovrummet! Eller är det bara spegelglas ut mot själva badrummet, inte in mot duschen? Smaklöst hur som helst!

Hur man sparar åtta tusenlappar

Idag läser jag om ännu en undersökning om hur våra matvanor kanske egentligen är den absolut största miljöboven. Varje svensk slänger i snitt 100 kg(!) fullt ätlig mat i soporna varje år. Vi pratar alltså inte om matavfall i form av potatisskal och äppelskruttar utan snarare HELA potatisar och äpplen! Detta onödiga matavfall motsvarar tydligen utsläpp från 700 000 bilar!

SvD listar orsaker till varför vi slänger så mycket mat:
* Vi hinner inte äta upp maten innan bäst-före-datumet gått ut. Därefter litar vi mer på märkningen än på våra egna sinnesintryck

* Vi lockas av reklamerbjudanden och köper mer mat än vad vi behöver

* Vi lagar för mycket mat och tar inte hand om resterna

* Vi förvarar maten fel, exempelvis i för varma kylskåp

* Barnen är kinkiga, vill inte äta upp

Ta nu denna lista och läs upp den för första bästa svältande familj i Afrika och se dem sen i ögonen och säg att ni tycker att maten är lite väl dyr i Sverige.

För er miljönördar som vill läsa mer om matens påverkan på miljön (LCA):
Maten och Miljön

Prenumerera på vänner

I mitt Google-konto ingår, förutom Gmail och Blogger, en massa andra roliga produkter, bl.a. Reader och Analytics. Reader håller koll på mina vänners bloggar och Analytics håller koll på statistiken kring min egen blogg. Imorse såg jag på Reader att nästan alla mina "bloggprenumerationsvänner" hade lagt in nya inlägg! Det kändes nästan som en födelsedag; ni vet den enda dagen på året (förutom veckan innan jul kanske) då man faktiskt får trevliga brev i sitt postfack och inte bara räkningar! (När fick ni förresten ett långt handskrivet brev senast...?)

Det går f.ö. bra att prenumerera på min blogg också. Då får ni meddelande om när jag skrivit ett nytt inlägg. Se längst ner i högerspalten.

Nerputtad

Igår tog den ljuva tiden med ledartröjan slut och Jocke puttade ner mig från den prestigefyllda förstaplatsen i Oban-tävlingen.

Vi får väl se om jag får hålla fast vid silverpengen eller om fler hungriga golfare springer om mig de här sista tävlingarna, som jag tyvärr inte kan vara med på.

Igår gick jag i alla fall med nio hål och supportade min man. För honom gick det tydligen bra så länge jag var med, sen blev han nog nervös eftersom mobiltelefonen var tvungen att sättas på igen på de sista nio hålen. Sorry...

Kom!

Jag bestämde mig tidigt, så fort jag såg första annonsen om att Lasse Winnerbäck skulle spela den 23 augusti på Stångebrofältet i Linköping. Då ska jag göra en 'Anna', tänkte jag. Anna är min kollega som fick barn förra året. Hon slutade jobba på en fredag, två veckor innan beräknat förlossningsdatum. Den fredagkvällen spelade Lasse i Linköping och Anna var där. Mitt under konserten går vattnet, men inga värkar sätter igång, så hon stannar kvar och lyssnar klart på konserten (förstås!) och sen åker de in till förlossningen och föder barn under natten.

Så i lördags drog jag med mig min man och en filt till Stångån. Vi struntade i att betala 350:- var för att gå in på området, utan satte oss på andra sidan ån där ljudet var helt perfekt ändå. Vi snåla winnerbäcksåskådare fick njuta av en härlig augustikväll ("...sommarens sista dagar...") med blå himmel, 12 000 pålästa (betalande) fans som sjöng med i alla låtar, en repertoar som passar även oss gamla lassediggare ("Tvivel" bl.a.) samt ett band som med sina lite lätt irlandsinspirerande toner gör att vi inte saknar Hovet ett dugg.

Vi gick fram och tillbaka längst Stångåpromanaden hand i hand och jag hoppades på "vatten under broarna" så att säga, men inget vatten kom, så till slut vandrade vi in till stan till tonerna av konsertens sista låtar. (Enligt tidningen missade vi dock extranumrena.)

Just nu passar följande låttitlar in i mitt liv (bara titeln alltså, inte låtens textinnehåll):
Måste vara två - Självklart!
Kom - Just det, Spiggen, kom!
Solen i ögonen - Äntligen lite sol på linköpingshimlen!
Du hade tid - Japp... ingen stress här hemma inte!
Håll ut - se ovan
Timglas - se ovan
Med bussen från stan - Cykeln är numera parkerad i källaren
En svår och jobbig grej - Gissar att det är det vi har framför oss om några dagar...

Engrish

Jag har vid ett flertal tillfällen fått bildspel med bilder på framför allt japanska skyltar med försök till engelsk översättning. Det slog mig just att det måste finnas en hel hemsida med dessa bilder och det finns det förstås:

www.engrish.com

Jag håller fortfarande på att torka mina skrattårar...