Och så ett litet klipp från SVT

Bilder från dagens presskonferens

Här kan ni läsa om vårt nya samarbete med Linköpings universitet. Det kommer att bli mycket spännande och förhoppningsvis får vi massor av ny kunskap och nya verktyg att kunna jobba vidare med vårt svåraste miljömål.

Idag hade vi presskonferens för att offentliggöra samarbetet. Här är lite bilder:

Mamma-Alva-dag

Varannan fredag är jag ledig. Alva går alltså inte på dagis på fredagar. Hon har antingen en Pappa-Alva-dag eller en Mamma-Alva-dag.

De dagarna är underbara! Både Alva och jag njuter och jag gissar att Stefan också gör det på hans lediga fredagar.

I fredags såg det ut så här:


Och i söndags, som också blev en Mamma-Alva-dag pga pappasjukdom, såg det ut så här.

Vanliga ord och meningar hos vår dotter nuförtiden:
Alva, pappa åka sfatta bilen. (Vi har köpt en ny svart bil.)
Både mamma Alva sfatta kor. (Skor alltså.)
Alva ha vatten.
Alva, mamma, pappa, Messi bor Sfattamåla.
Blåa hästen äta gräs. (En häst med blått skynke som vi såg på Öland.)
Nova komma? (Har Nova kommit till dagis tro? En kompis på förskolan.)
Alva sova där. Mamma sitta där. (Vanliga ord vid läggdags.)
Köttabulle! Kovv! Glass! (Vad vill du ha att äta?)
Ett, tå, fyr, fepp (Tre är svårt att komma ihåg.)
Ett år. (Svar på frågan hur gammal hon är. Ibland är svaret "Tre år". Rätt svar är 21 månader.)
Komme lite moos, leta efter... boll... komme fram sa Pip! (Ramsan kanske inte går precis så, för jag tror att musen letar efter hus, men vad sjutton!)
Bajsakorv. (Japp, jätteroligt även för så små barn!)
Mamma, älg ute! (Och så ska man säga "Va?! Neeeej... Du luras!" *skratt*)

Kort, koncis kommunikation

På senare tid har några IT-fenomen förändrat mitt sätt att kommunicera och hålla mig uppdaterad med mina nära och kära. Till det sämre.

Google Reader
Jag går in här nån gång per dag för att kolla av om mina bloggprenumerationer har något nytt inlägg att presentera. Här kan jag läsa och kolla bilder, men inte på själva hemsidan i sig utan med Googles typsnitt och rätt tråkiga layout. Vill jag, kan jag naturligtvis klicka mig vidare till riktiga bloggen och läsa inlägget i sin riktiga miljö, så att säga. Det händer kanske varannan gång och då mest på vissa bloggar.

Min nya mobil (HTC Legend)
Pling, låter det i mobilen och så har jag fått ett nytt sms eller jobbmail eller privatmail. De låter alla lite olika, men jag har inte lärt mig skilja på plingen än. Jag läser och reflekterar och så tänker jag att jag ska svara när jag kommer till en dator. Men när jag sen loggar in på mailen, så är ju mailet ifråga inte längre markerat som oläst, så det händer att jag glömmer att svara på det. Om jag svarat via mobilen blir det oftast kort och koncist, eftersom det inte är så stort tangenbord på telefonen.

Facebook
Jag är fortfarande inte registrerad på facebook, men det är nästan alla mina vänner. Detta innebär att jag får reda på saker jättesent i och med att alla räknar med att det räcker att uppdatera sin status eller sin profilbild så är hela världen up-to-date. "Wow, är du gravid? Varför har du inte sagt nåt?" "Men jag har ju haft ultraljudsbilden på facebook jättelänge!"

Min blogg
Samma fenomen har drabbat mig. Jag är fortfarande lite ovetande om vilka som läser min blogg, men ibland avslöjar de sig: "Jag hörde att ni haft älgar på tomten." Det har faktiskt gjort att jag dragit mig för att skriva de där långa mailen jag skrev till mina långväga vänner förr. Det som hänt på senare tid finns ju att läsa på bloggen. Då borde det räcka med att skicka en länk till bloggen och säga att: "Du kan läsa om mig på den här bloggen. Hej då."

Allt det här har gjort att jag känner mig väldigt ytligt uppdaterad överallt. Dessutom läser jag FOKUS (vi har 4 gratisnummer att ge bort igen förresten), som också ger mig en koncis uppdaterning över vad som hänt i Sverige och Världen den senaste veckan.

Nu måste jag sätta upp några mål med min kommunikation. Jag vill skicka lite fler vykort, jag vill skriva och få långa personliga mail som inte är censurerade för webben och så vill jag sätta mig in i lite fler lokala politikers agendor. Det är ändå snart dags för val och kommunalvalet påverkar en faktiskt mer än man tror! Då kan faktiskt Corren vara bättre än FOKUS.

Och kom ihåg, det handlar om prioriteringar och inte om brist på tid. Ett kom-ihåg till mig själv alltså, men det kanske är fler som har samma problem?

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol

När Alva och jag tog en promenad i lördags hittade jag gullvivor, mandelblom, kattfot och blå skogsviol på samma runda! En sån grej kan göra mig nationalromantisk och väldigt naturvärnande. De här är alla blommor som kräver naturvård och hävd och som trivs på marker med höga naturvärden. Jag är så glad att Alva får uppleva det här, boendes mitt i eklandskapet!

I vår trädgård värnar vi också om naturen och låter gammal död ved, som t.ex. gamla stubbar få stå kvar. Här finns ett myller av småkryp och många mossor och lavar som trivs på död ved... Fast mossor och lavar behöver ha barken kvar, Stefan. Sluta sparka bort den. Här krigar estetiken mot ekologin!

Vad bra te blev!

Tack alla tetipsare! Resultatet blev Kusmi Anastasia, Rooibos Kalabria, Grönt Goya/Havtorn och så Brunkullans förstås.

Ikväll har jag haft teprovning med mig själv och kommit fram till följande:
* Kusmi-te är en skänk från ovan och jag måste nu säga upp bekanskapen med Sara i och med att hon, med detta tips, har ruinerat mig för all framtid. Teet kostar nämligen 100 kr/hg och jag kommer aldrig kunna dricka något annat te igen. Som straff tipsar jag dig om riktig kakao, Sara. Smaka på den! :-)
* Rooibos Kalabria är ett rött te med smak av lakrits, citrongräs, lime och nåt mer som jag inte kan sätta fingret på. Väldigt somrigt och jag tror att det skulle passa bra att göra iste av. Här gick jag på Kerstins tips om att lukt och smak hänger ihop.
* Marias tips var det gröna teet smaksatt med Goya/Havtorn och det är nog lite för "parfymigt" för mig. Dock har det en smak av riktigt japanskt grönt te, som jag ofta har saknat hos de gröna teerna som finns på den svenska marknaden. Jag gör förresten en beställning på grönt te här och nu, mamma!
* Brunkullans testade jag inte pga gamla meriter.

Hjälp mig välja te!!

Imorgon har jag ändå ett möte inne i city, så då kommer jag att passa på att springa in i teaffären och handla på mig ett halv kilo te.

Hjälp mig välja! Jag har snöat in på, och tröttnat på, Brunkullans svarta te och på Russian Earl Grey.

Vilka är era favoriter? (Jag kommer nog köpa ett rött, ett grönt och två svarta.)

Pirrigt

I eftermiddags blev mentorpusslet klart. Femton adepter skulle välja mellan femton mentorer baserat på en A4-lång presentation av den ickenärvarande mentorn. Jag "stjärnmärkte" sex stycken, som jag alla kände att jag skulle kunna få ut något av. Egentligen inget första-/andrahandsval osv, utan alla var nog förstahandsval fast med olika infallsvinklar. T.ex. "jag skulle må bra av en äldre kvinnlig förebild", "jag skulle verkligen få ut något av en man som tror på kvinnor som chefer", "jag skulle tycka det var nyttigt med en mossig äldre herre som kunde förklara oskrivna manliga regler för mig", "det vore kul med någon yngre kvinnlig chef som gjort liknande resa som jag" o.s.v.

Efter tre timmars pusslande fick vi i alla fall ihop det och alla fick det första eller det andra namnet de nämnt som intressanta. Jag fick "mannen som tror på kvinnor som chefer" (enligt mina egna kategorier ovan). Han är en 44-årig man som jobbar som marknadschef i Linköping. Det var skönt på ett sätt att få en mentor i samma stad. Det hade t.ex. kunnat bli en VD i Kisa, en kommunchef i Motala eller anläggningschef i Finspång. Då hade det blivit lite mer "meck" i och med att vi förväntas träffa mentorn minst två timmar i månaden i ett år nu. Två timmar i Finspång betyder att halva dagen går åt tyvärr.

Nu ska jag sätta mig och skriva ett mail till honom och förvarna att jag kommer att ringa honom imorgon och presentera mig lite mer. Ithaka-ledarna sa att våra mentorer vet att vi adepter varit iväg de här dagarna och att de nog är väldigt nyfikna på utfallet av urvalsprocessen.

Det känns lite pirrigt att stå i startgroparna för ett kommande "mentor/adeptlopp" som antagligen kommer att vara ett jätteviktigt steg i min karriär, vartåt det än må barka.

Ithaka

Jag har blivit utvald av företaget att få gå ett mentor/adept-program på ett år som heter Ithaka. Så här står det om programmet: "Projekt Ithaka är ett mentorprogram och syftet är att få fler kvinnor på chefsposter i länet." Jag är både glad och smickrad av att få vara med i detta. Jag kommer att utvärdera det här på bloggen efterhand.

Idag och imorgon är vi iväg på uppstartsinternat på Söderköpings brunn och den här dagen har vi framför allt ägnat åt att lära känna varandra och att äta goood mat. Imorgon väljer vi mentorer utifrån våra egna önskemål samt mentorernas presentationer (på papper). Det ska bli spännande att se om alla femton adepter får vad vi vill. Det känns nästan som när vi skulle välja praoplatser i åttan.

Nu sitter jag och bråttas med hemläxan vi fick ikväll och som ska vara klar imorgon bitti:

* Krav på hur min mentor ska vara: Kunskaper, erfarenheter, personliga egenskaper. (Det är nästan som för några år sedan när jag skulle skriva önskelistan på match.com)

* Vad vill jag uppnå med mitt deltagande i Ithaka?

* Vad behöver jag utveckla/förbättra/få ökade kunskaper om/få erfarenheter av för att nå mina personliga mål?

* Vad önskar jag att min mentor ska bidra med/stötta mig med i min professionella och personliga utveckling i Ithaka?

Det är tunga frågor att svara på med några glas vin i kroppen klockan 23.30 på en måndagkväll. Hade jag varit 14 år och obstinat hade jag kluddrat något obscent och/eller knölat ihop papprena till en boll och kastat på någon. Nu tror jag faktiskt att det förväntas att jag ska skriva något. Det ställs så mycket krav på oss ungdomar nuförtiden...

Om det är någon som har facit på någon av ovanstående frågor tar jag tacksamt emot detta. Nu måste jag nog sova. Min kroppsväckarklocka är inställd på 06.00 vare sig jag vill vakna då eller inte.

Testar att blogga från mobilen

Från Avenyn kommer här ett mobilt blogginlägg. Två dagar med studiebesök på olika bostadsbolag i Gbg avslutas nu med en chailatte i solen och en påse med nyinköpta golfskor bredvid påsen med FilippaK-kläder. Nu är det inte jobbigt att leva.

Dock kommer jag att längta ihjäl mig efter Alva, då jag inte kommer träffa henne förrän på söndag. Imorgon möter jag upp Stefan och resten av golfgänget i Varberg för tre dagars golf! Regn och rusk står på agendan. Allvädershandsken på!

Nu ska jag testa och lägga in en bild också. Nix, det sket sig.