Downshifting = högre status?

Den senaste tiden jag har funderat över två saker som tagit sig igenom mediabrusets alla anti-nyheter.

I DI Weekend i december presenterade de om vad som har högst status i bl.a. Sverige. (Årliga undersökningen "StatusNavigator" från United Minds där Sveriges, USA:s och Rysslands drivkrafter och värderingar undersöks.)

Högst status i Sverige:
1. Vara allmänbildad
2. Vara duktig på sitt arbete
3. Ha en egen ihoparbetad förmögenhet
4. Kunna många språk
5. Vara en engagerad och duktig förälder
6. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor
7. Ha ett långt och stabilt äktenskap
8. Kunna bestämma över sin egen arbetstid
9. Ha examen från universitetet
10. Ha möjlighet att vara ledig en längre sammanhängande period
11. Ha en egen stil
12. Vara underhållande och rolig
13. Ha examen från högskola/college
14. Ha en examen från ett int. välrenommerat univ, t.ex. Oxford
15. Äga ett företag
16. Vara en duktig talare
17. Ha många vänner
18. Verka självsäker och framåt
19. Kunna mycket om politik och samhällsfrågor
20. Vara duktig på att laga och reparera

Hälften av de tio högst rankade handlar om det djupt mänskliga. Det känns bra.

Måste även berätta om hur svenska kvinnor vs svenska män värderar sina liv:

Hög status för svenska kvinnor:
1. Köpa ekologiska varor
2. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor
3. Ha en miljöbil
4. Ha en egen stil
5. Vara en engagerad och duktig förälder

Och så killarna...
1. Ha en mycket snygg fru
2. Ha en 15 år yngre fru
3. Vara singel med ett intensivt kärleksliv
4. Ha en fru som är mycket framgångsrik i sitt yrke
5. Ha en egen vinkällare

Jag tror att kommentarer till dessa könsskillnader är överflödiga, men eftersom jag ändå är biolog i grunden tycker jag att det är intressant när "stenåldersmänniskan" kommer fram i såna här undersökningar. Det handlar helt enkelt om överlevnad, om "den själviska genen". (Jag stannar där för att inte bli instoppad i nåt feministdarwinistiskt fack, som jag inte kan ta mig ur.) Men erkänn att det är intressant!

Nu till min andra spaning som som jag reflekterat över och som hör ihop med de "mänskliga" statussymbolerna: Downshifting.

Jag hörde på nån nyårsprofetia på P1 efter jul att Downshiftig kommer att vara "väldigt 2008". Downshifting är en motreaktion mot ett hektiskt arbetsliv och en överdriven konsumtion.

I Ghazi och Jones, ”Downshifting - The Guide to Happier, Simpler Living”, återfinns ett citat som beskriver vad Downshifting innebär:

”It is taking a deliberate decision to opt out of the culture of consumerism and the career rat race. It’s about cutting back on purchasing, reducing working hours, and bailing out of conventional work in search of greater quality of life and control over one’s work.”

Om man går tillbaka till den långa listan i början så verkar det som om downshifting dessutom skulle kunna ge högre status. Vem kommer att ligga på sin dödsbädd och ångra att han inte spenderade mer timmar på jobbet under sin livstid?

Vad kommer du att ångra på din dödsbädd? Dags för lite Downshifting kanske?