Finn 3 fel:
Ikväll tog jag bilen - utan säkerhetsbälte - till pizzerian.
Jag tror att helgonet i mig tog tillfällig semester. Och det gjorde mig nog gott. Jag orkade och ville inte värma på mina rester från igår, och pizza har jag inte ätit på år och dar. Stans godaste pizzor görs ett par kilometer bort - ung 3 min med bil. (Jag har även en pizzeria 100 m bort, men den dissades.) Och när jag ändå kände mig busig, struntade jag i att sätta på mig säkerhetsbältet. För första gången på 30 år! (Både fram och tillbaka från pizzerian.)
Häromdagen läste jag nämligen om trygghetsnarkomani. David Eberhard, överläkare i psykiatri på S:t Görans sjukhus, ifrågasätter om vadderingen av livet i Sverige verkligen är nyttigt - framför allt för våra barn. Jag har själv ännu inte läst hans bok, men i artiklarna om honom och hans forskning låter det som om han faktiskt ORDINERAR svenskarna ett visst risktagande. Idag provade jag alltså på första "dosen".
Hur mår jag nu då? Tja... det fanns ju ett skäl till varför jag sällan äter pizza; det är ju inte gott egentligen och man mår riktigt kasst efteråt. Miljöaspekten att jag tog bilen till restaurangen lider jag inte så mycket av (även om jag inte är stolt över det). Säkerhetsbältet då? Hade Dr. Eberhard rätt? Nja, det var nog sista gången jag åkte bil utan säkerhetsbälte. Jag tyckte mest att det var olustigt. Jag får prova på någon annan "medicin". Fortsätta cykla utan hjälm till exempel.
På måndag och tisdag ska jag hålla utbildning i "Personligt säkerhetstänkande" för ett stålverk. Hoppas att de inte läst om trygghetsnarkomanin, för då faller hela utbildningenssyftet! Ssch...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar