För eller mot mammakläder?

Kan man vara för eller mot mammakläder? I så fall är jag mot.

Först och främst är jag mot att man måste likna ett tält bara man kissar ett plus på en sticka. Sedan är jag mot att man måste lägga ut en massa pengar på kläder man bara ska ha några månader. Dessutom är jag rätt sur för att man inte kan vara gravid och finklädd på jobbet. (Det måste vara så att business women blir aldrig gravida... de bara jobbar och jobbar och hinner aldrig ha sex...)

I och med att jag ligger helt i ofas med min tidigare graviditet vad gäller kläder, så har jag inte kunnat använda så många av plaggen för införskaffades förra gången. Som sagt, bortkastade pengar.

Jag tycker mig ändå ha hittat ganska rätt denna gång ändå. Jag har nämligen fokuserat på icke-mamma-kläder (i folkmun kallat "normala damkläder"), men som ändå har haft lite potential, om vi kallar det så. Här kommer nu min lista över klädesplagg jag rekommenderar till folk på smällen:

Bondelids tunikor är både snygga, av bra kvalitet och går att använda både före och efter befruktning.

Detta är en PoP-kjol, som är väldigt skön. Jag har sommarvarianten med röda och vita blommor på, så den har jag inte överanvänt nu i vinter, men jag har en liknande grå kjol från H&M, som har funkat finfint från vecka 10 = jag-känner-mig-lite-plufsig-veckan. Snygg businesskjol!

Boob har toppenkvalitet på sina mammakläder och de flesta funkar både som mammatröja och som amningströja. Fick en ny svart av mamma, som jag vet redan nu kommer bli den enda tröjan jag kommer att springa omkring med här hemma under amningsperioden. Kanske jag kommer att behöva tvätta den några gånger emellanåt...

Om ni inte provat Calvin Kleins "Ultra Low Rise Hipster" så har ni missat nåt! Funkar precis lika bra med mage som utan. Finns i löjligt många färger och mönster och är dessutom ganska billiga. Typ 150 kr och jag vet att Twilfit brukar ha köp 3 för priset av 2.

Mjuka härliga Fillipa K! Denna köpte jag när vi var i Stockholm för några veckor sedan. Lagom lång för att gå över magen!

Också en present från mor (hon är för snäll, hon). Noppies gör också bra mammakläder. Denna blus ha stretchtyg BAK! Så himla smart!

De enda mammastrumpbyxor som funkar. Åhléns. Har tvättat mina tjugo gånger, kommit åt med trasiga naglar, har en dotter som klänger och en katt som klöser (viss överdrift). Inte en skråma!

Namn?

Nu börjar det dra ihop sig. Tio veckor kvar och fortfarande inga bra namnförslag. Jo förresten, några bra har vi väl på listan, men det är långt ifrån bestämt än. Å ena sidan är det inte hela världen om vi tar "rätt" namn eller inte, å andra sidan så ska barnet ifråga leva med det hela livet, så det känns rätt viktigt ändå.

Själv landar jag i många vackra namn som inte går, i och med mina vänner och bekanta själva heter det. Det trodde jag inte skulle hända, i och med att man oftast väljer namn till bebisen som ligger åtminstone två generationer bort.

Och så ska det funka utomlands och så ska det inte rimma på något fult och så ska det inte automatiskt bli ett smeknamn av det och så ska det inte vara för likt Alva och så ska vi vara överens och så... Ja, det ska ju kännas rätt, helt enkelt.

Kanske vi helt enkelt ska ha is i magen och ta nästa namn på norska MET:s lista över stormar. Gudrun eller Per blir det med andra ord inte.

Hur gjorde ni andra när ni bestämde namn på era små? (Jag vill inte ha namnförslag, märk väl.)

Nu ser jag bra ut och bra ut

Har försökt hitta en bra bild på både mage och de nya glasögonen, men det bästa jag hittade var en bild som mamma tog i julas. Glasögonen är av märket Vendela (Kirsebom) och jag fastnade för dem direkt. Kändes nästan löjligt att ta med fyra par hem för påseende när man redan bestämt sig. (Det finns ju alltid en chans att mannen ska välja samma par som jag och jag sen kan ge honom cred för att jag "valde de som han pekat ut"... Hihi. Nu blev det ju inte så, utan jag valde de som jag tyckte var bäst i alla fall. Är det det killarna brukar syfta på när de säger "Regeringen"?)

Detta är alltså min nya image. Myskläder och pilotbrillor! Känns lite 70-tal, men jag är rätt nöjd faktiskt.

Last 100 days

Tror att jag ska göra en att-göra-lista nu: "Saker att göra innan man förvandlas till en kossa utan så mycket fritid."

100 dagar kvar...

Resultatet

Varför måste man ha en åsikt hela tiden?!

Nu måste jag ha en åsikt om huruvida jag tycker att det är ok att fotografera förskolebarn i ett luciatåg eller inte. Såna problem hade väl inte mina föräldrar när de fotade mig i lussesärken på 80-talet? Upp med super-8:an bara! Inget krångel.
Om jag säger att jag tycker att det är sjukt att jag inte ska kunna få filma min dotter då hon sjunger tio utantillsånger i ett av världens mest gulliga luciatåg, då är jag osolidarisk och tänker inte på de papperslösa barnen.

Trots att personalen frågade innan luciatåget om det var några föräldrar som inte ville ha med sina barn på bild (ok att fotografera/filma efteråt), så blev det fotoförbud under själva uppträdandet. "I ett lussetåg kan det ju hända att någon som inte får vara med på bild kommer med på bild." What?! Det var ju precis det ni frågade oss om och vi sa alla ok...! Jag hade helt klart köpt argumentet "ni stör barnen med era blixtar, så ta i så fall bilder utan blixt", men detta gör mig bara upprörd.

Efteråt fick vi ta bilder av barnen (de barn som var kvar), men i och med att jag respekterar restriktionen att inte lägga ut bilder på barn på nätet så får ni här den mest lämpade bilden.

Prettopost

Så här såg det ut i fredags i brevlådan. Det kändes bara FÖR pretto att se högen ligga på köksbordet. DN har vi på prov, DI har Stefan fått nån bra deal på, ByggIndustrin för vi för att husets förra ägare inte adressändrat (fast jag läser tidningen i smyg förstås iom att jag ändå är i branschen) och så två fackliga tidningar på det. FOKUS är egentligen den enda självvalda tidningen jag ser fram emot och som jag hinner läsa under helgen.

Sen kom decembernumret av "Bamse - för de yngsta" i måndags. Det kändes helt klart bättre. Mer glädje liksom. Lite mer jag.

(Ni som har treåringar och tycker att Kalle Anka och vanliga Bamse är lite för svåra att läsa för barnen, kan jag varmt rekommendera Bamse för de yngsta.)

Sneak peek

Jodå, jag har skaffat mig en ny hobby. Här kommer före-bilden. Efter-bilden får ni se på/efter julafton. (Jag är redan klar med alstret, men kan inte avslöja något än, förstår ni...)

Sa du första december?!

Birgitta på jobbet hade plockat de här sommarblommorna i morse i sin trädgård.
Vår rhododendron har fått nya knoppar nu, så den blir nog fin lagom till julafton.

Altruism eller egoism – en spaning om solidaritet och globala problem

(Shit, det här är nog årets mest pretentiösa rubrik!)

Jag vet att en riktig P1-spaning ska innehålla minst tre exempel, men om jag bara har två men båda exemplen kom under samma dygn borde det väl kvalificera sig som godkänt?

Here it goes.

Exempel 1. Alva har öroninflammation. Exakt samma symtom som i somras, då det konstaterades att det hade gått hål i trumhinnan på henne. Då fick hon antibiotika.

Nu verkar anti-antibiotikakampanjen ha slagit till ordentligt även i vårt landsting, för när vi ringde igår morse var beskedet rätt klart: ”Ta en Alvedon och ring mig imorgon.” Sjuksyrran var även noga med att påpeka att detta var en del av kampanjen. http://www.antibiotikaellerinte.se

Dåligt?

Exempel 2. Saab AB - inte de där med kinesiska eller amerikanska eller ryska eller whatever ägare, utan de där som gör att det inte går att prata i telefon vissa dagar i Linköping pga bullret – har sålt lite plan till ett annat NEUTRALT land. Bra för Sverige och superbra för Linköping! (Fast hur var det egentligen med motköp… Choklad, ost och klockor för tjugotvå miljarder?!)

Bra?

Min spaning går ut på att jag under samma dag var tvungen att tänka lokalglobalt på samma gång. JAS är ju inte bra, även om det bara produceras i ”fredsbevarande syfte”. Kan man inte göra bättre saker för världens fred och rättvisa med en säck på 22 MILJARDER? Gå in på http://unicef.se/gavoshop och räkna själva. Och så det där med vår sjuka dotter. Vill jag inte att det ska finnas fungerande medicin åt henne den dagen hon får en dödlig bakteriell hjärnhinneinflammation? Måste vi inte dra vårt anti-antibiotikastrå till stacken då för att bidra till detta effektmål? Jo.

Så egentligen är det ju:

1)      mycket lyckat att Alva får vara sjuk några extra dagar och

2)      det riktigt dåligt att våra arbetslösa teknologkompisar nu kanske kan få jobb på Saab

Eller? Hur var det man skulle tänka nu igen? Usch, vad svårt det är!

Uppdatering

P.S. Detta inlägg skrevs på lunchen idag och nu på eftermiddagen har Stefan varit inne med Alva hos läkaren (som för övrigt visade sig vara en gammal gymnasiekompis till mig från örebrotiden) och fått bekräftat att trumhinnan var sönder = antibiotika. Jaha, så mycket för solidariteten... Jag får köpa lite poliovaccin istället för att kompensera min påtvingade egoism.