Nu är det knappt två timmar kvar på oktober. Imorgon måste vi klistra fast en ny lapp på almanackan (scouternas almanacka, ni vet den där rektangulära med dra-bort-lappar). Idag är första dagen på resten av ditt liv, brukar det heta och idag, mer än någonsin, känns det så. Vi vinkade nämligen idag adjö till flyttlasset märkt "Overseas". Nu är det bara dagar kvar till egen liftoff. Svårbegripligt, men spännande.
Oktober har varit en bonusmånad. Egentligen var väl augusti och september det också, men i och med att vi verkligen inte hade räknat med att vara kvar i Sverige SÅ länge gjordes inga som helst planer för oktober förrän högst veckan innan. Det blev massor av spontana besök hemma hos folk; middagar här hemma för vänner vi redan sagt farväl till; en jubileumskonsert med Linköpings studentsångare för min del; tårtor hos födelsedagsbarn vi räknat med att bara skicka torontovykort till; röjardag och stämma med samfälligheten; oktoberfest med släkten, besök på Busfabriken; utflykter med barnen; stor jobbaluns med respektive; besök av båda bröderna vid olika tillfällen och massor av löprundor i härlig höstluft (fast med Sommar i lurarna, hehe). Dessutom kom Kung Bore på snabbvisit och påminde Alva om hur man gör snögubbar i Vintersverige.
Nu kan jag äntligen pusta ut, för nu kan jag inte packa mer. Jag vet vad jag ska stoppa i resväskan om några veckor. Som liten flyttade vi mycket med familjen och vid ett tillfälle sa min lillebror: "Vad ska jag göra av alla mina kompisar, ska jag stoppa dem i en låda också?" Ja du, Peter, tänk om man kunde göra det. Då skulle man kunna kalla det... ja, facebook till exempel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar