Maud Olofsson imponerade däremot på mig - i och med att jag hade så låga förväntningar på henne. Det är en sak att kunna stå och läsa innantill vid en talarstol, en helt annan sak att hitta bra svar på frågor som ställs i en paneldebatt (med en helt godkänd engelska).
Maud längst till höger
Mauds livvakt
Mammas kusin Anders Wijkman (brun kavaj) imponerar i vanlig ordning
Linköpings kommun visade upp Misär och Tristess (Konsert & Kongress) från sin bästa sida... not. Eller som en av de belgiska delegaterna sa till mig: -Det är ju modigt av Linköping att ställa upp med lokaler när det ser ut på det här sättet. Vi i Bryssel tackar alltid nej till att anordna konferensen för att allt inte är tipptopp. Bilderna talar för sig själva.
Om ni tittar noga i filmsnutten så ser ni mitt bruna hår (ca 14 sek in i klippet, snett till höger om den blonda tjejen). Snacka om huvudroll!
(Firefox verkar ha problem att visa filmen. Prova i så fall Internet Explorer.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar