30 september 2010

När jag blir stor...

I går hade jag ett mycket intressant möte på universitetet med en professor och en fo.ass. Vi har ett samarbete (se tidigare inlägg med TV-klipp) med LiU som kommer att gå ut på att bl.a. titta på våra hyresgästers "energibeteenden" i hemmet. Det är så häftigt med forskare som är så oerhört kompetenta och som verkligen brinner för sin sak. Jag satt och tänkte mycket på att jag en gång i tiden fått erbjudanden om doktorandtjänster, men valde ett annat liv.

För drygt tre år sedan (ni som läst min blogg under lång tid kommer kanske ihåg detta) fick jag erbjudande om att bli WSP:s utbildningsansvarige (i hela koncernen) med kontor mitt i London. Sextiotimmarsveckor, högklackat, heltäckningsmatta i badrummet och inga barn på ett bra tag. Det livet valde jag också bort.

Hur sjutton ska jag få ihop mina intressen kring forskning, hållbarhet, utbildning, starta-eget och make-up och samtidigt ha familj, hus, katt... Dessutom vill jag fortfarande bo utomlands någon gång... Jag tror nog innerst inne att det bästa är att inte ha allting samtidigt. Det är egentligen rätt skönt att kunna ha back-up-intressen som man skulle kunna ta fram när det behövs.

Förresten måste man leva i nuet och jag trivs väldigt bra med livssituationen nu. Barn, man, boende, jobb, fritid, vänner & familj. Jag säger som Alva: Underbart!

Fotnot: Underbart kommer från att Stefan säger det i tid och otid och Alva testar nu i vilka situationer och meningar det passar sig med ett dylikt utrop.

1 kommentar:

Agneta sa...

UNDERBART att läsa dina tankar och funderingar kring livet! Som sagt; njut av livet du lever idag! Det underbara är att det kommer alltid underbara saker till dig!
// MOR och FAR