29 november 2011

28 november 2011

Vad hände med slipsen?

Har ni tröttnat på slipstvånget, gubbar? I förra veckan satt jag i ett styrelsemöte med enbart män i åldern 40-60 år. Jag räknade till sex stycken stenströmsskjortor runt bordet. Jag tror att det är rekord. Översta knappen uppknäppt så att den färgglada insidan på kragen syntes. Och så färgglada knappar naturligtvis. Ingen slips. Men kostym.

Har den nya trenden med "Visa Insidan" (av kragen alltså) kommit som en befrielse för alla män som förr känt sig tvingade att ha slips, men som nu med gott samvete kan kränga av sig kopplet runt halsen och andas som vanligt folk? "Jag har i alla fall en Stenströms", kanske de tänker.

Jag har i alla år tyckt synd om killar som ska klä upp sig. Utbudet av kreativa lösningar har inte varit så stort. En rosa slips har varit lite crazy, eller ett par spännande strumpor, som bara syns när man sätter sig i soffan i loungen för att smutta på en Grönstedts. 

Det är bara att gratulera till att nuförtiden verkar det vara helt i sin ordning att i börsnoterade företags styrelser sitta med rosa skjortor med röda knappar och blommiga kragar. Vad blir nästa grej? Jag väntar med förtjusning...

Brorsan i en stenströmsskjorta som han fick i 30-årspresent av mig sommaren 2010. Slipsen hade inte behövts, P!

21 november 2011

Impulsköp

Jag fick min första julklapp idag. Det är från lillebror som, liksom jag, drabbas av hög puls varje gång det ska pratas om vad vi ska ha i säcken på julafton.



Själva har vi börjat producera egna julklappar här hemma, även om det är ganska långt ifrån vad den här snubben verkar kunna göra: http://parlplattor.blogspot.com/

Tack Jonas! Du ska få en extra fin pärlplatta i FCB-färger från mig!



06 november 2011

Värdefull tid med släkt och vänner

Jag har slutat säga att jag inte har tid. "Jag har inte prioriterat dig/det/uppgiften/etc" försöker jag istället säga. För det är ju det som är sanningen. Många tar illa upp när det i realiteten innebär att man prioriterat att titta på Lyxfällan istället för att ringa en vän eller limma ihop den där leksaken som jag lovat Alva för längesen.

Alla val jag gör har jag ju prioriterat framför alla andra val. Krasst, men sant.

Nu har jag prioriterat tjejhelger två veckor i rad. Förra veckan med min dotter i Stockholm lör-tis och denna helg med mina gamla tjejkompisar från högstadiet. Vi träffas regelbundet med 18 månaders mellanrum ungefär och de två senaste gångerna har vi varit i Jönköping av alla ställen på Jorden. (Halvvägs mellan våra städer.) Förra träffen, våren 2010, var helgen då HV71 vann elitserien och vi inte fick sova. Detta år var året då lördagen inte var en lördag utan en röd dag och alla affärer och tändsticksmuseum var stängda. Dessutom väcktes vi detta år av en skylift 06:30 som satte upp julbelysning. Det får bli en bättre stad nästa gång, men en trevlig helg det var det i alla fall med många härliga skratt!

Vi gick bl.a. på bio, vilket är ovanligt för småbarnsmammor. (Speciellt filmen som börjar klockan nio.) Ingen av de filmer vi egentligen ville se gick denna lördagskväll (läs röd dag), så vi tog "In Time" på vinst och förlust. Det blev vinst, i alla fall enligt mig. Jag kan verkligen rekommendera den! Huvudrollen innehas av JustIN TIMberlake och här kan ni se trailern.

02 november 2011

But who's counting?

Medeltemperatur de senaste fyra veckorna. Rött 2011, grönt 2010.
Malmen, Linköping. Statistik från www.temperatur.nu
En mycket vis kvinna sa till mig en gång att man ska vakna varje morgon och fundera över vad man är tacksam för i livet, och/eller kanske speciellt just idag. Då gnäller man inte lika mycket över sin - för stunden trista - situation eller "gapar över mycket och förlorar hela stycket". Så här i kommande thanksgivingtider passar väl denna livsdevis alldeles utmärkt?!

Sedan ett par veckor tillbaka tackar jag för att jag slipper skotta. Vintern och snön kom till Linköping runt den 20 oktober förra året (och låg kvar till slutet av mars!), så varje dag utan snö är en välsignelse. Speciellt med tanke på att jag kanske inte är så skottbar i så många veckor till och då blir det en låång vinter för Stefan.

Utan snö i 13 dagar försmäktar vi i detta hus... But who's counting?

07 oktober 2011

Hört i tv-soffan

-Tänk om de vita vinner och inte de gula, mamma. Då får inte de gula spela mera.

-Han i röd tröja är dummare.

Tänk vad man kan lära sig om EM-kval av sin dotter!

06 oktober 2011

Flytt

Jag ber om ursäkt att min HTC tar så fula mobilfoton...

Herre jösses, vad papper man har på sitt kontor! Inom kort flyttar jag till ett nytt kontor en trappa ner. Detta pga att det kommer nytt folk till energigänget. Då är det mer logiskt att jag - ensamvargen - flyttar. Jag får ett flott kontor med både stol, bord och lampa. Och så utsikt förstås. Fast, som sagt, bara våning 10 och inte 11.

Igår köpte jag en blomma åt mig själv så att jag skulle känna mig "välkommen till nya jobbet".

Nu blir det snart luftgevärsskytte med Ladies' Circle. Förra gången var vi på GardenGirl på företagsbesök - vilken häftig nisch!! Kvinnliga trädgårdsarbetskläder! Jag köpte naturligtvis de här söta byxorna till Alva, vilka kommer att passa lagom till vårfagningen. Förresten såg jag att de hade lite utförsäljning på hemsidan nu...

Bild från www.gardengirl.se

01 oktober 2011

Bilder från Skördefest på Öland

Vi stannade och köpte... jordgubbar!
Häxa och traktor... och en mamma.
Fina, älskade tysk!

Lika vackert varje gång.

Kontnatt på Öland. Här en installation med belysta underkläder.
Kan nån förklara det där med "konst" för mig igen? 

Och här står det "Krukmakeri" och inget annat.

Bäst att visa kungen hur det funkar med dagens teknik.

Byggar-Mats leker detektiv och letar orsak till vattenskada.

Bloddopad

En gravid kvinna ökar sin blodmängd från ca 4 till ca 6 liter blod. Detta innebär ju en himla massa saker i form av ändrat behov av järn i mat o.s.v. men framför allt betyder det bloddoping.

Hade jag ställt upp i ett långdistanslopp med 6 liter blod i kroppen (utan graviditet) tror jag att jag faktiskt fällts för doping. (Eller vad säger ni som kan sånt?)

Just nu är jag på Öland för att bl.a. medverka vid styrelsemöte, gå på skördefest samt fixa inför vinterns kommande lägenhetsrenovering. Mer om detta i ett annat inlägg. Imorse var jag i alla fall ute och sprang för att testa kroppen lite. Det var några veckor sedan jag vågade mig på löpningen för jag har haft lite känningar i fogarna - precis som tidigt i Alvas graviditet... pust.

Efter ett par kilometer hände något. Fötterna började springa av sig själva, flåset ändrades och jag fick en känsla av att jag hade kunnat springa hur långt och hur länge som helst. Vilken underbar känsla det var! Jag har aldrig haft halvmaraton-kondis, men idag var det lika jobbigt att springa som att ligga på stranden och sola! Jag vände i alla fall och sprang tilbaka hem och tänkte att det nog var dumt att förstöra fogarna i onödan Jag ska ge mig ut igen imorgon och se om jag kan få samma kick.

Sex liter blod rocks!